Arkiv för Rapport Kategorin

Rapport nätneutralitet

Net neutrality & Quality of Experience

Som vi tidigare berättat om har NTK under en tid med verkat i ett projekt på KTH – Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Projektet, Net neutrality & Quality of Experience,  initierades av wireless@kth med PTS, Ericsson, Telia, Tele2 och Telenor som sponsorer samt NTK som representant för kundperspektivet.

Syftet

Syftet med projektet var att analysera hur reglering av internet för att säkerställa nätneutralitet samtidigt som kvalitet och tillgänglighet för tjänsterna kan säkerställas. Analysen omfattade marknadsanalyser, affärsmodeller och vilka förutsättningar som gavs till operatörerna att tillhandahålla kvalitativa tjänster utan att bryta mot regelverken.

Projektet bedrevs som ett forskningsprojekt där vi som externa parter deltog i ett flertal workshops för att ge input från både leverantörs och konsumentperspektivet.

Vår insats uppskattades

Under projektet publicerades även Berecs reglering av Nätneutralitet. PTS som regleringsmyndigheten representerade EU’s inställning satte en del av ramverket och förutsättningarna.

Att leverantörerna inte vill ha reglering är tydligt eftersom det styr och begränsar möjligheterna att leverera nya tjänster med kreativa affärsmodeller.

NTK’s insats uppskattades för att det gav en praktisk vinkel på frågeställningarna och på vilket sätt begränsningar av ett fritt internet påverkar företag och organisationer.

Resultatet

Det synliga resultatet av projektet blev en doktorsavhandling med titeln ”On the Incorporation of Quality of Experience (QoE) in mobile networks” samt ytterligare några avhandlingar.

Resultatet för NTK är att frågan aktualiseras och att kontaktytorna med bland annat PTS har utvecklats. Som en följd av detta medverkade PTS på NTK’s medlemsmöte i april med temat Nätneutralitet.

 

Anne Serving: Rapport från Almedalen

Publik Almedalen 2014

I år hade man valt att korta ner den tidigare IT-dagen till en eftermiddag. Man framför inte orsaken men sannolikt har man haft svårt att fylla en hel dag.

Människor, förändringsvilja och IT

Kl 13.05 startade Hypergene sitt seminarium: Människor, förändringsvilja och IT: hur 21 myndigheter enas om ett gemensamt beslutsstöd.

Hypergene är ett innovativt konsultföretag i Malmö, vars konsultchef Magnus Staxäng, inledde och berättade att man tillsammans med Sveriges 21 länsstyrelser skapat ett gemensamt beslutstöd för denna myndighets alla verksamheter. Syftet med detta beslutstöd var att kunna förenkla och förbättra uppföljningsarbetet för chefer och medarbetare samt erbjuda kontroll över finansiering av olika uppdrag. Man ville även kunna erbjuda benchmarking mellan de olika länsstyrelserna.

LISA – Beslutsstöd Länsstyrelserna

Staffan Larsson, länsråd hos Länsstyrelsen i Södermanland och projektledare Johan Lod vid länsstyrelsens IT-enhet deltog och berättade att man påbörjade införandeprojektet hösten 2014, och det pågår ännu. Länsstyrelsen är en komplex myndighet, som styrs av 7 departement och 15 olika nationella myndigheter. Beslutstödets verktyg heter LISA (Ledningsinformation i samverkan).

Verktyget är även tänkt att vara ett underlag för verksamhetsutveckling, och har sådana funktioner att det skulle kunna användas för hela den offentliga sektorn. Verktyget visar medarbetares och chefers ansvar och kan rationalisera myndighetens arbete med 1 – 2% per år.

Man skickade ut en enkät till de olika verksamheterna och efterfrågade antal ärenden per år och verksamhet. De 21 olika länsstyrelserna visste inte hur den egna verksamheten förhöll sig till de andra länsstyrelserna. Man tittade därför på gemensamma nyckeltal och gjorde en förstudie för beslutstödet. Vidare gjorde man en behovskartläggning, upphandlade och ett införandeprojekt samt plan för förvaltning. Man tog fram en prototyp i Excel.

Länsstyrelsens alla ansvarsområden inkluderar natur- och miljöfrågor, som är det mest komplexa och en stor utmaning. Den högsta ledningen för myndigheten har ställt sig bakom detta projekt, som förväntas effektivisera hela myndigheten avsevärt.

Effektivare offentlig sektor

Öppen data

Nästa programpunkt presenterades av Qlik: Att göra öppen data tillgänglig är en sak, att göra den användbar är något helt annant.

PSI-lagen (Public Sector Information), som stipulerar öppenhet mot medborgare, är nu 5 år gammal och följs i regel endast på rådatanivå. På detta seminarium presenterad Zandra Norman, på Migrationsverkets Bosättningsteam, Vidarebosättningsenheten hur hennes enhet har tänkt ge bättre medarbetare- och medborgarservice och samtidigt bli effektivare.

Vi fick ta del av en prototyp, där hon visade hur man på en karta kan visualisera var kvotflyktningar hamnar. Man ska kunna klicka på ett land, där kvotflyktingar kommer ifrån och sedan ta del av hur fördelningen per kommun för detta land ser ut. Likaså ska man kunna klicka på en kommun och få ta del av vilka olika länder de kvotflyktingarna, som placerats i den kommunen, kommer ifrån.

Sam BäcknäsQlik visade hur SKL utvärderar möjligheten att visualisera och hur öppen data ska presenteras. Man kan göra uppföljningar över studieresultaten och kostnad/elev samt meritvärde. Man tog ett exempel Sorsele, som 2012 var 2:a i prestation och nu ligger på 4:e plats bakifrån. En katastrofal försämring, vars orsak är viktig att ta reda på! Man hade sina idéer om att det dåliga resultatet berodde på lärarnas brist på behörighet. De framgick dock inte om man hade fler behöriga lärare 2012. Man skulle dock ta reda på hur integrationen påverkar skolresultatet genom en koppling till Migrationsverket.

Jag tyckte detta verktyg var oerhört intressant, eftersom det blir enklare att vidta nödvändiga åtgärder med denna typ av uppföljning.

Vad kan en ledande position inom sakernas internet betyda för svens arbetsmarknad och export?

Nästa programpunkt presenterades av Accenture: Vad kan en ledande position inom sakernas internet betyda för svens arbetsmarknad och export?

En nyligen genomförd studie visar att Sverige är ett av de länder som har de bästa förutsättningarna att utveckla sakernas internet ”Internet of things”, dvs uppkopplade maskiner och sensorer som kommunicerar med varandra och som används för att effektivisera olika processer. Man tog upp att det är viktigt att ingenjörskonsten kan kombineras med kreativiteten. Här behövs ett kulturskifte. Många företag håller på med ”Internet of things”, men vi använder inte 80% av det som finns. Detta är en ledningsfråga och man har inte integrerat detta i affärsplanerna. 20% av omsättningen lär genereras av tjänster.

Företagen bör inse att de borde bygga tjänster, eftersom utvecklingen tyder på att vi lämnar produktsektorn, men 1 av 4 företag har ingen strategi för ”Internet of things”. Orsaken kan vara att man är rädd för att ändra affärsmodeller och organisation. Gamla företag skiljer sig stort från de nya, där de senare inte skiljer mellan teknik och tjänster.

Innovation måste vara en horisontell utveckling. Företag som idag är framgångsrika kommer att bli omkörda om de inte inser att man måste tänka om. Ett företag som tänkt är Bosch med sin ”Internet of things strategy”.

Bosch erbjuder tjänster istället för produkter. Automatisering skapar och tar inte bort arbetstillfällen. Kompetensen behövs inom näringsliv och utbildningsverksamheten måste hänga med utvecklingen. Framtidens sjuksköterska kommer att vara programmerare utan att veta om det. Kreativiteten är viktig inom området. Sverige skulle kunna leda denna utveckling, vilket skulle betyda mycket för svensk arbetsmarknad och export. Hälso- och sjukvården är exempel på område, där de största vinsterna kan göras med ”Internet of things”.

Hur ska Sverige möta digitaliseringens framtidsutmaningar?

Sista programpunkten för dagen var: Hur ska Sverige möta digitaliseringens framtidsutmaningar?

Jan Gulliksen, ordförande i Digitaliseringskommissionen inledde med att säga att Sverige ska vara bäst i världen på digitalisering och han presenterade en ”tankebok” en Antologi, som delades ut till alla deltagare. I den tas det upp hur det kom sig att Sverige blev ett framgångsrikt IT-land och hur digitaliseringen kommer att påverka möjligheten att vara ett rikt kunskaps- och välfärdsland framöver. I denna bok resonerar forskare och skribenter om detta.

Digitaliseringen innebär en fantastisk transformering av hela samhället. Swedbanks chefsekonom Anna Felländer var där och pratade om hur det kommer att påverka ekonomi och tillväxt. Man pratade även om vårdens framtid (det finns ett nationellt projekt, Framtidens hälso- och sjukvård, som tar upp detta fenomen, men som inte nämndes här). Digitaliseringen har självfallet utmaningar vad beträffar integriteten och demokratin.

Detta var i korthet ett sammandrag av de programpunkter som hölls under IT-dagen2015, som vidare kan diskuteras på sociala medier under #itdagen15

Anne ServingBild Anne 130617 2
Sammankallande i valberedningen för NTK
Kontakta Anne: E-post (via denna länk) eller telefon 070-7374401

Anne Serving: Rapport från Almedalen

Bild Anne 130617Eftersom jag vistas i princip halvtid på Gotland fick jag liksom förra året i uppdrag för Näringslivets telekomanvändares räkning att bevaka IT-dagen under politikerveckan i Almedalen. Jag ska därför försöka sammanfatta dagen i en kort rapport.

Något försenad beroende på förseningar i busstrafiken anlände jag mitt i första punkten på dagordningen:

 

Kan vi få en jämställd IT-bransch snabbare?

Deltagare:

  • Kjell Ahlzén, VD HP Sverige
  • Camilla Sundström, Senior Partner & Founder, Wishmaker
  • Helena Norrman, kommunikationschef, Ericsson
  • Staffan Hanstorp, ordförande i IT&Telekomföretagen och VD Addnode Group

I en tyckarpanel fanns en policyexpert från Sida, en journalist från Computer Sweden samt VD på Women Executive Search. Moderator var Magnus Höij, chefredaktör Interworld

Representanten från Ericsson informerade om att Ericsson gjort väldigt få rekryteringar de senaste åren i Sverige. Dock har detta gjorts i andra länder och policyn är ”Diversity”, mångfald och jämställdhet. Man försöker verkligen fånga in kvinnor eftersom utvecklingsbranschen är i stort behov, men det är väldigt få kvinnor som söker, vilket är beklagligt, eftersom hela branschen saknar folk och Ericsson skulle behöva fler kvinnor för att kunna upprätthålla sin policy om ”Diversity”. Vidare ansåg man att entreprenörskapet är viktigt och önskar att fler tjejer väljer IT-branschen och startar företag.

Man tog upp andra exempel som energibranschen, där arbetsgivarna går in i skolorna och lockar med attraktiva introduktionspaket. Detta skulle även kunna göras i IT-branschen.

Man manade till ett nytänkande i utbildningen och hur man kan få långtidsarbetslösa att komma tillbaka till yrkeslivet. Förslag kom upp på att inrätta mentorskap som att Digitaliseringskommissionens kvinnor bör vara mentorer både till kvinnor och till män. Det kunde också konstateras att få IT-reportrar är kvinnor och att media måst bli bättre på området jämställdhet.

I anslutning till samtalet om långtidsarbetslösa påtalade en kvinna i auditoriet att hon varit arbetslös en längre tid och hade IT-utbildning. Detta resulterade i att Kjell Ahlzén, VD på HP, blev intresserad och bad att få ett samtal med kvinnan direkt efteråt. Tyvärr kan jag inte informera om resultatet av detta samtal, men det är viktigt att påpeka betydelsen av denna typ av aktiviteter, där kontakter enkelt kan knytas för jobbskapande.

Skolans digitalisering, en jämlikhetsfråga. Vem får del av möjligheterna?

Effektivare offentlig sektor

Medverkande var Maria Stockhaus, ordf. i SKL:s utbildningsberedning, några politiker och Carl-Daniel Norenberg, chef för skolfrågor, Intel Norden.

David Hallgren informerade om att man lämnat ett delbetänkande om en nationell strategi kring digitalisering, som man benämnde ”Den ljusnande vår”, till IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt.

Man tog upp Ale kommun som ett föredöme, där man försett alla skolbarn med en dator

Storsatsningen på en egen dator till alla elever har slagit väl ut i Ale. Nu ska man diskutera hur daglig användning av nya pedagogiska redskap kan utveckla den svenska skolan. Resultaten från de nationella proven i årskurs tre visar på förbättrade resultat med upp till 30 procent. Dessutom står det helt klart att barnen lär sig att läsa lättare – och dessutom får de ett rikare språk, när de får lära med en egen dator.

Intel är med och driver liknande projekt i 70 kommuner. Det behöver anslås medel till vad man vill utveckla. IT har tagits med, när skollagen om kursplanen skrivits. Det har visats sig att tekniken är en naturlig del i ökad läsförståelse.

Vidare togs fjärrundervisning upp, där ett delbetänkande blir ett första steg, ”Ett livslångt lärande”. Ambitionen är en ny pedagogisk IKT-utbildning. Det bör finnas en nationell samordning för att ”hjulet” inte ska behöva uppfinnas flera gånger.

Man tog även upp Stockholm stad och dess leverantör Volvo IT, som ett skräckexempel med alla inloggningsproblem mm. och hur sned fördelning detta skapat mellan skolor och barn, när föräldrarna har resurser att förse sina barn med egna datorer och surfplattor.

Man konstaterade att IT inte ska vara ett separat spår utan integreras och lärarnas kompetens är nyckeln till en sådan inriktning. Man jämförde med Mattelyftet, som bygger på webbmoduler, som varit en framgångsrik satsning.

Man tog också upp Botkyrka kommun som antagit mottot ”Eleven ska vara i fokus”. Vid intervjuer med elever som använder IT i skolan, gavs svar som ”Förut lärde jag mig för att klara provet, nu lär jag mig för livet”. Det är viktigt att kunna koppla ihop skola och lärande till yrkeslivet.

Slutligen konstaterade Intel att det idag finns 8 miljarder uppkopplade ”devices” och om 2-3 år tror man att det kommer finnas 18 miljarder.

En effektivare offentlig sektor: varför halkar stat och landsting efter kommunerna?

Denna fråga har jag också ställt mig ett antal gånger, då jag själv har arbetat i en drivande roll som telekomansvarig i vårt största landsting, SLL, under många år. För 10-15 år sedan ansåg leverantörsbranschen att SLL vara långt i framkanten inom IKT men man har tyvärr på senare år halkat efter väsentligt. Detta mycket beroende på den politiska styrningens intresse och vilket mandat man ger tjänstemännen att driva frågan.

Föredragshållare för denna programpunkt var David Hallgren som är strategikonsult på Hypergene och har en lång erfarenhet från bl.a. Regeringskansliet.

David påpekade just hur viktig styrningen av offentlig sektor är och att kommunerna i denna fråga har en betydligt mer späckad lista, som kanske kan bero på att avståndet till medborgarna är närmare. Ledningens utvecklingsintresse hos kommunerna är större. Det finns en storvulenhet inom landsting och stat. Interna projekt, som kan hålla på i 10 år läggs ned. När man gör upphandlingar blir allt så komplicerat, därför att man ofta varit tidigt ute med de lösningar man har och sitter sedan fast i dessa. Ledningssystemen ligger ofta hos IT-avdelningarna istället för hos ledningen. Det finns ett stuprörstänkande, där man inte kan samverka. Lösningen kan vara att separera den kortare strategiska förändrings- och utvecklingsagendan från produktionsplanen till egna dokument.

Det finns sällan omvärlds- och självanalys före planering. Man borde använda Nyttokalkyler som ”Peng” inför stora förändringar i större utsträckning än idag. Man borde ha budgetutrymme för investeringar och vara ute i god tid med planering av upphandlingar under avtalstiderna. Det borde vara större samordning i riket avseende goda exempel. Idag sprids normalt inte dessa. Viktigt är också att öka publicering och koppling till politiska löften.

Personligen kan jag också tillägga att det politiska klimatet för optimal styrning är av stor betydelse liksom revirtänkandet att alla vill bestämma över sin egen verksamhet, ”låt tusen blommor blomma”. Det krävs ett poliskt mod att delegera mandat till den kompetens som är mest lämpad att driva IKT-frågor.

Hur kan Sverige bli ett föredöme inom strategisk hållbarhetsutveckling?

Föredöme strategisk hållbarhetsutveckling

Medverkande:

  • Glenn Arnesen, VD, IFS Scandinavia
  • Markus Ekelund, VD, 2050
  • Erik Hdén , Stustainable Brand Insight
  • Fredrik Franke, ansvarig hållbarhetsrådgivning, PWC
  • Catja Appelros, hållbarhetschef, E.ON Sverige

Vad handlar hållbarhet om? Hållbarhet är ett socialt ansvarstagande och hur kan man säkerställa att IT-tjänster blir förnybara och hållbara hela vägen ut i globala försörjningskedjor och transportvägar, som kräver mycket övervakning. Idag sker denna övervakning i form av CSR-(Corporate Social Responsibility)rapportering. Här tog man upp vikten av att kunna knyta ihop denna rapportering med dagens affärssystem för att få en värdeskapande affärsprocess, som kan bidra till företagets konkurrenskraftighet.

Danmark har lyckats bra med att rapportera i CSR. Catja Appelros från E.ON framhävde att det går att kombinera ökad tillväxt med minskat utsläpp. Kulturen är annorlunda i USA, där ”Business” är integrerat med hållbarhet redan från början till skillnad mot Sverige/Norden. Hagainitiativet ”Klimatarbete är lönsamt” har gjort att Vasakronan ökat värdet på sina fastigheter med 1 miljard SEK.

Vidare berättade Catja att man sökt ett antal trainees till företaget, där 6 st av de, som tillfrågades om varför man sökt sig till företaget, svarade att det var för att E.ON kommit långt i sin hållbarhetspolicy, och man tyckte att denna fråga var ytterst viktig.

Kundvärdet måste vara i fokus. PWC har mätt hållbarhet länge och tagit fram nyckeltal. Allt kan inte mätas i pengar utan man måste titta på övriga vinster i samhället förutom ekonomin. Idag mäter man 200 KPI:er efter hur mycket olika saker är värda i kronor och ören.

En lagstiftning om hållbarhet skulle leda till större innovation än dagens frivillighet, men hur kan man få befolkningen med ”på spåret”? Med hjälp av IT-stöd?

Sveriges tuffaste jobb – rektors ansvar för it i skolan

Rektors ansvar för skolan

Medverkande:

  • Åke Grönlund, Professor vid Örebro universitet
  • Ante Runnquist, RAU (Rektorsakademin Utveckling)
  • Katarina Björk, rektor på Rodengymnasiet i Norrtälje
  • Örjan Johansson, chef på Atea skola

Det krävs ett stort engagemang och ett stort stöd från kommunen för att en bred IT-satsning ska lyckas. Det krävs också en leverantör som kan erbjuda optimala lösningar för att få framgång. Atea är en sådan leverantör.

Man gjorde jämförelsen: ”Skolor som har klotter på väggarna, har också skrot till datorer”. En dator i skolan kan förringas, om den inte används på rätt sätt.

Uno Suno är en sammanslutning av 10 kommuner som gick ihop för 3 år sedan. Vad är då vinsterna? Ledarskapet är viktigt liksom en kommunal strategi. När Norrtälje tog beslutet att digitalisera måste rektor och lärare föregå med gott exempel. Kommunikation ska bara ske digitalt och all posthantering i korridorerna måste avvecklas. Man kunde konstatera att digitaliseringen ofta blivit delegerad till IT-avdelningarna istället för att rektor som skolans ledare måste få ansvaret för införandet. Det digitala lärandet och inte ordet IT, som numera börjat utelämnas, är viktigt för framgång. I utvecklingsprojekt ska rektor vara ledaren.

Eleverna anser att de lär sig mer för att kunskapen blir mer lättillgänglig. Förändringen är inte bara en digital bok utan pedagogiken kan vävas in på ett mer effektivt sätt.

MITT i vården – IT placerar patienten i centrum

Medverkande:

  • Guy Lööv, Ombudsman omsorg & inflytandefrågor, PRO
  • David Liljequist, förbundsombudsman med ansvar för e-hälsofrågor, Vårdförbundet
  • Sara Lei, SYLF/Läkarförbundet
  • Björn Myrvold, VD Tieto Health Care & Welfare

Programmet inleddes med ”för 10 år sedan hade vi knappt Internet….” Min personliga reflektion var att det stämmer inte alls med verkligheten. Vi har snarare haft tillgång till internet den dubbla tiden. Det första epost-meddelandet mellan regeringschefer skickades av Carl Bildt för drygt 20 år sedan, och han var förvisso inte den första, även om han var en ”early adapter”. Vi vet hur snabbt utvecklingen har gått sedan dess, framförallt vad gäller mobilitet.

Jag har själv arbetat med IT i vården under ca 17 år och vill påstå att mycket har hänt som möjligheten att kunna se sin medicinlista, beställa medicin, boka tid med en läkare, få rådgivning via chatt eller mail via 11 77 och ”Mina vårdkontakter” men det går att göra mycket mer.

På seminariet tog man upp stuprörsproblematiken som ett problem och det faktum att man utvecklar inom stuprören och inte på tvärs. Information om patienten ska ägas av patienten, som man ansåg borde vara en resurs istället för ett problem. Även om detta inte kom fram på seminariet så är detta på gång genom ”Framtidens vård- och ehälsa”, där en del av projektet är sammanhållen journalföring och att kunna läsa sin journal på nätet. Det pågår just nu många nationella projekt inom området.

Man tog upp Lifecare, som sätter patienten i centrum och integrerar välfärd. Det sker en kulturförändring av den hierarki, som finns sedan 100-150 år inom vården. Vårdförbundet måste få fram en kompetensförsörjning och sätta patienten i fokus. Politiker måste vilja prata utvecklingsprocesser och bidra till att skapa hängrännor istället för dagens stuprör.

Enligt PRO har behovet av samverkan endast resulterat i prat och ingen verkstad. Det behövs en lagstiftning om samverkan mellan kommun och landsting. De yngre läkarna vill ha samverkan och man anser att man idag ser IT som en isolerad del istället för ett verktyg. Det är fortfarande problem med olika journalsystem som inte kan kommunicera trots den nationella satsningen på NPÖ (Nationell PatientÖversikt). Sara Lei som är läkare i Norrbotten nämnde behovet av att kunna koppla upp sig mot expertis på distans.

I Norrbotten har man sedan 1995 arbetat med videolösningar p.g.a. de geografiska avstånden (egen kommentar).

Det finns ofta inga krav på möjlighet till samverkan i de LOU-upphandlingar som görs, vilket ex.vis. Finland och Norge gör. Man ansåg att vården ligger ca 15 år efter det övriga samhället.

Inom Stockholms läns landsting har man i sina upphandlingar sedan ett par år tillbaka ställt krav på samverkan genom ”Sammanhållen journal” (egen kommentar).

PRO ansåg att man får för lite tid över till patienten beroende på den enorma administration som krävs av vården och att detta äventyrar patientsäkerheten.

Morgondagens vård och omsorg – kommer it att användas?

Publik Almedalen 2014

Paneldiskussion med:

  • Mikael von Otter, näringspolitisk expert IT&Telekomföretagen
  • Per Mosseby, dir. avdelningen för digitalisering, SKL
  • Anders Lundkvist, PL, Stairway PR
  • Anne-Marie Fransson, förbundsdir. IT&Telekomföretagen

Det pågår en förstudie om Välfärdslabbet, som kommer att ligga på IT&Telekomföretagens hemsida inom kort.

Man konstaterade dock att det finns en ”Projektkyrkogård”, där projekt har lagts ned trots att de varit lyckade. Detta anser jag är symtomatiskt för politiskt styrda organisationer, då nyttan inte alltid värderas på rätt sätt.

Man ansåg att e-hemtjänst kan ge en stor besparingspotential men det finns för lite kompetens i kommunerna. Det måste tas fram en affärsmodell, som pekar på kostnadseffektivitet, när man inför e-hemtjänster.

SKL tog upp problemet hur man får tjänsten att fungera i samklang med juridiken. Trots behovet av IT-verktyg för att kunna effektivisera satsar landstingen endast ca 3% av sin budget på detta och andra offentliga verksamheter 4,5% att jämföras med ex.vis. banker, som satsar 10-30%. Som man nämnde, ”det är småpengar” med tanke på hur mycket läkarresurserna skulle kunna effektiviseras. Verksamhetsutveckling kräver pengar!

Äldre har kommit med förslag på hur e-hälsotjänster kan användas och hur det personliga e-hälsokontot kan styras av patienten.

Västerås har gjort många forskningsprojekt. Alla vill vara med men vill inte betala! Var 5:e kommun står utan e-tjänster. Här har staten en viktig roll att tillsätta medel och ta fram en ny lag som uppfyller behoven för samverkan och patientsäkerhet!

Hela seminaret finns på nätet:

Hela seminariet har filmats och går att se på http://computersweden.event.idg.se/event/it-dagen-2014/.

Vid pennan och kameran

Anne Serving
Valberedning NTK/AnSe Consulting AB

Anne Serving: Rapport från Almedalen

 

Anne Serving representerade NTK på IT-dagen under Almedalsveckan. Här kommer hennes rapport:

Nu ska jag försöka sammanfatta mina intryck av IT-dagen i Almedalen. För det första tycker jag att det är oerhört nyttligt att vara där och snappa upp olika saker som man kanske inte annars hade gjort.

DSC_0141

“Tar IT-jättarna sitt ansvar”

Det första punkten “Tar IT-jättarna sitt ansvar” handlade om hur sociala medier mer och mer tar över kommunikationen mellan individer och företag med sina kunder. På plats var representanter från Google, Facebook och Socialight.

Den stora frågan var säkerheten och integretiten, eftersom dessa sociala medier lagrar all data, som skulle kunna användas i ont uppsåt, blev detta ett hett ämne. Google har fått många frågor om utelämnande av uppgifter men förnekade bestämt att man någonsin lämnat ut några. Vi ser dock att det hela tiden händer saker som vi inte vill ska hända, som exvis kapningen av mailkonton etc. Min dotter drabbades igår.

Det framkom att FB skulle kunna användas till så mycket mer, exempelvis inloggning, men då upptod givetvis frågan om det är tillräckligt säkert ur integritetsperspektivet.

“Bryt barriären och sätt patienten i fokus”

Punkten Bryt barriären och sätt patienten i fokus hölls av Tieto och det var gammal skåpmat som skulle kunna ha sagts för 13 år sedan. Längre har man alltså inte kommit. En patient en journal är något som länge förespråkats och rent tekniskt är det inte svårt att genomföra. Hindren är politiker, sjukvårdspersonal och PDL (Patientdatalagen) och gissningsvis är dessa barriärer svåra att bryta.

En del kloka saker sas dock, som jag inte hört tidigare, t.ex. att varje patient, som kräver någon form av längre behandling, ska ha en ansvarig läkare för att slippa skickas runt till olika läkare och repetera sin historia gång på gång. Vidare ska patienten ha en behandlingsplan med säkra planerade standardiserade vårdprocesser. Det är dock en komplex kedja, där alla system som används i vårdprocesserna måste integreras med NPÖ (Nationell Patientöversikt).

Inom CeHis (Center för E-hälsa i samverkan) som är en nationell organisation görs en hel del. Nu kommer man att få tillgång till ett personligt hälsokonto (PHK).

“Kan digitala kanaler och teknik stärka medborgarinflytandet?”

Punkten “Kan digitala kanaler och teknik stärka medborgarinflytandet?” hade jag stora förhoppningar på men jag blev besviken på innehållet och förstod egentligen inte budskapet, som rimmade dåligt med rubriken. Det kanske var jag som hade felaktiga förväntningar.

“Nationellt stadsnät – hot eller möjlighet?”

Därefter lyssnade jag till visionen om ett stort nationellt stadsnät – hot eller möjlighet. Denna punkt var en paneldebatt med Gunnar Asp, IP-Only, Göran Marby (PTS), Lars Ek, Deloitte, Karin Ahl Ordförande i FTTH Council Europe, Börje Vestlund (S).

Här konstaterades att Sverige ligger långt i framkant i jämförelse med andra länder. Man tog upp problemet med att kunderna blir beroende av Telia, då de har hela kedjan från fiber till nät och TV-kanaler. Storstäderna har väl utbyggda fibernät medan landsbygden är efter i vissa fall. Man pratade även om alternativet mobila bredband och ny teknik som ligger runt hörnet som LTE Advanced, som i sin tur kommer att ha kapacitet för 1GB. Göran Marby spekulerade i att han inom 5 år skulle ha bortrationaliserat sig själv, eftersom PTS inte skulle ha någon roll att fylla när marknaden kan reglera sig själv.

DSC_0166
“Hur kan välfärdsteknologin lösa framtidens samhällsutmaningar?”

Avslutningsvis var det en paneldebatt i ämnet “Hur kan välfärdsteknologin lösa framtidens samhällsutmaningar? Diskussion och debatt kring Framtidskommisionens slutrapport. Rapporten fokuserade på fyra utmaningar 1. En åldrande befolkning 2. Delaktighet och jämställdhet 3. Grön tillväxt 4. Rättvisa och sammanhållning. Förutom huvudsekreteraren och kanslichefen för Framtidskommissionen, Jesper Srömbäck, deltog ungdsomsförbundens ordföranden från CUF, SSU, MUF, Språkrör Grön Ungdom samt Staffan Hanstorp, VD och styrelseordförande Addnode,

Sanningen att säga är att det var oerhört tråkigt att höra hur dåligt pålästa dessa unga människor från ungdomsförbunden var. Den enda som sa något vettigt var ordförande från MUF Erik Bengtzboe. SSU ordförande Gabriel Wikström (någonstans mellan 20-25) upplevdes som en liten farbror, som inte var IT bevandrad över huvudtaget. Han tog för givet att alla som var äldre än honom själv inte kunde hantera dagens teknik. Själv var han stolt att hans familj “så tidigt som 1997” fått en s.k LO-dator genom pappas jobb. Det blev lite väl patetiskt, när man varit med så länge som jag och många andra som satt i lokalen. Övriga deltagare från ungdomsförbunden pratade en massa floskler som de inte själva förstod.

Denna programpunkt hade jag verkligen kunnat avstå ifrån, men efteråt var det mingel och det är alltid trevligt att träffa nya bekanta och återknyta kontakten med gamla. Denna typ av mingel ger mer än man tror!

(Foto: Lars Hultman, Telemanagement AB)

NTK på plats i Almedalen

Bild Anne 130617För första gången kommer NTK att vara med under Almedalsveckan i juli. Det är Anne Serving som kommer finnas på plats.  Bl a kommer hon vara med på IT-dagen den  5 juli som Computer Sweden tillsammans med IT & Telekomföretagen arrangerar på Gotlands museum. En heldag fylld med seminarier och talare och som avslutas med ett för Almedalen obligatoriskt  mingel.

Tanken är att samla alla inom offentlig sektor och inom politiken som vill diskutera hur modern teknik bäst kan användas för att effektivisera, demokratisera och utveckla Sverige. Bland talarna finns:

– Beata Wickbom, Senior webbstrateg och expert på sociala medier, Socialight
–  David Mothander, nordisk policychef Google
– Thomas Myrup Kristensen, nordisk policychef, Facebook
– Mikael von Otter, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen

Mer information om IT-dagen under Almedalsveckan hittar du via denna länk.

http://csevent.idg.se/itdagen2013/information/

Telefon & E-post

08-660 09 90
alf[a]telekomanvandare.se

Följ oss på LinkedIn