Arkiv för Blogginlägg Kategorin

NTK Spanar: Operatörsmarknaden som konsolideras och förändras

NTK spanar in på operatörsmarknaden som konsolideras och förändras

Vi har under ett antal år kunnat följa operatörernas utmaningar med fallande intäkter samtidigt som behovet av investeringar i näten har ökat kraftigt inte minst drivet av kraftigt ökande dataförbrukning och utbyggnad av mobila nät och nu även 5G.

Att den europiska marknaden är diversifierad med allt för många operatörer varav flera är små bidrar till pressade marginaler.

Renodling av Tele2

På vår inhemska marknad ser vi nu hur Tele2 fortsätter sin renodling av verksamheten till Sverige och Baltikum. Nyligen meddelade bolaget att man säljer sin Kroatiska verksamhet till United Group, för 220 miljoner euro.

På kort tid har man nu sålt av verksamheterna i Holland, Kazakstan och Kroatien. Utöver Sverige och Baltikum återstår nu endast den mindre delen som har kvar i Tyskland samt samarbetet med T-mobile i Holland.

Tele2 förstärker även marknadspositionen i Baltikum. Detta genom att slå samman sina mobila nät i Lettland och Litauen med Bite.

Vad gör man med kassan?

Genom försäljningarna har Tele2 nu en bra kassa att och har då olika vägar att gå. Mindre troligt är att man delar ut kassan till ägarna. Däremot kan vi förvänta oss ytterligare investeringar i Norden och Baltikum.

För att bli en riktig nordisk aktör kan vi förvänta oss att Tele2 fortsätter att förstärka positionen genom fortsatta förvärv och samarbeten.

Eftersom Telenor nyligen meddelade att har köpt den finska operatören DNA skulle man kunna spekulera i att Tele2 har blickarna riktade på Elisa vars produktportfölj skulle passa bra tillsammans med Tele2.

Kraftigt förändrad kartbild

Min bedömning är att vi kommer att se en kraftigt förändrad kartbild över marknaden inom en ganska kort tid.

Konsolideringen som vi ser innebär att konkurrensen kommer att öka och att nordiska kunder kommer att kunna köpa mer sammanhängande tjänster till bättre villkor.

Jukka Ristijärvi
Ledamot styrelsen NTK

 

Jukka Ristijärvi: Störningar i näten – dags att ta itu med problemet

Stopp i mobilnäten

Störningarna i Tele2’s nät är bara ett av problemen som ställer till det för oss alla som förlitar oss på att alltid kunna vara uppkopplade. Den här gången var störningen mycket omfattande och det är oklart vad som hände.

Nu är det ju inte bara Tele2 som har störningar, även de andra har till och från problem i sina nät. PTS, MSB och andra myndigheter kommer naturligtvis tillsammans med operatörerna att gå till botten med orsakerna. Nya krav kommer att ställas och rutiner omarbetas.

– Ska vi då gå tillbaka till den gamla analoga kopparbaserade fasta telefonin? Nej, naturligtvis är inte detta ett alternativ!

Men vi ser nu i media rapporter om vilka konsekvenser störningarna får och osäkerheten, förvirringen spekulationerna ökar.

Frågan har enligt min mening två bottnar:

  1. Vad gör operatörerna och myndigheterna för att vi ska få robusta nät?
  2. Vad gör kunderna för att inte ska drabbas eller att avbrott inte får för stora konsekvenser?

Självklart ska vi som kunder kunna förlita oss på att operatörerna tillhandahåller nät som vi kan lita på. Vi får verkligen hoppas att myndigheterna får det politiska stödet som de behöver för att driva frågorna på allvar. Här sätta våra förhoppningar till att Anders Ygeman tar sitt jobb på allvar och inte bara en möjlighet att komma in i finrummet igen.

Den andra frågan om vad vi som kunder, företagare, organisationer och offentlig verksamhet ska göra är att inte längre blint lita på att näten fungerar. Det jag menar är att vi måste börja jobba med riskanalyser, alternativa lösningar och säkerställa att kritiska funktioner kan fortsätta.

– Det spelar väl ingen större roll om en enskild tjänsteman på kommunen inte kan ringa eller surfa men konsekvensen av att trygghetslarmen inte fungerar har en helt annan magnitud. Jag räknar med att vi snart kommer att se i något av börsbolagens årsredovisningar att det blev förlust istället för vinst – och det berodde på att de inte kunde komma åt nätet. Jag vill se den börs VDn förklara sig i nyheterna.

Nätverket för Telekomanvändare – NTK har detta högst upp på agendan. Som den enda oberoende intresseorganisationen fokuserar vi på hur våra medlemmar kan utnyttja digitaliseringens möjligheter samtidigt som vi sätter Telekommunikation i centrum.

Jukka Ristijärvi
Medlem i styrelsen för NTK sam VD på Telemanagement

Peter Cederwall: Önskelista i jultider

Tiden går fort

Det är fantastiskt hur fort tiden går. Snart är det jul och det känns som att det inte var länge sedan vi var ute och kryssade med segelbåten på semestern. Får hålla med om att tiden går fort när man har roligt.

Julen med allt vad det innebär är ju också en tid då vi kanske har mer önskningar än annars. Barnen önskar att tomtenissarna tillverkar julklappar från deras önskelista i tomtefabriken, många önskar att det blir en vit jul med kanske möjlighet till att få snubbla runt på de nyinköpta löparskidorna. Det är önskningar från det minsta till stora önskemål som fred på jorden.

Byta jultomte

Kommer att tänka på en liten episod för många år sedan när barnen var små och vi tillsammans med våra grannar ville försöka få barnen att tro på jultomten i alla fall ett år till genom att uppfylla deras önskning med en riktig jultomte till julafton.

Vi skulle helt enkelt byta jultomte med varandra. Förberedelserna var minutiösa, inget lämnades åt slumpen, röstläge och dialekt övades in för att minska igenkänningsfaktorn. Tomtemask med tillhörande skägg och tomtedräkt var som hämtade ur en Disney-film, kort sagt, förutsättningarna var de allra bästa för en praktfull tomteinsats.

Julaftonskvällen kom och det var dags att göra entré hos grannfamiljen. Det var på den tiden fortfarande vanligt med kalla vintrar och julafton var inget undantag. Till saken hör att jag är mycket närsynt och har starka glasögon. Kombinationen glasögon, stor temperaturskillnad ute och inne samt tomtemask var inte optimal ur ett imma på glasögon-perspektiv. Under tomtemasken gick faktiskt imman inte bort, snarare tvärtom. Julklappsutdelningen blev minst sagt, improviserad.

Förklaringar som, oj vilken gammal tomte det var i år som knappt kan se eller tomten har nog blivit väldigt kall när han åkt runt på sina renar, kändes mer och mer ihåliga. Tillslut fick jag glänta på masken och försöka fälla upp glasögonen för att inte riskera att något av barnen fick paketet med stekpannan. Det här var faktiskt en punkt vi missade i riskanalysen.

Det var väl ungefär här som barnen förstod att jultomten bodde mycket närmare än borta i tomteland.

Mer konkurrens

Jag vill knyta an till andra önskningar som känns relevanta inom vårt marknadssegment där jag skulle önska att det var mer konkurrens inom vissa områden. Under senare år så är min uppfattning att det blivit sämre konkurrens av lite olika orsaker men ofta i samband företagsförvärv. Det går snabbare för ett företag att köpa upp en konkurrent än vad det tar att skapa och komma igång som en ny aktör på marknaden. Faktorer som gör att det vid vissa tidpunkter kan vara en situation med sämre konkurrens. Dålig konkurrens är sällan bra för oss som upphandlar varor och tjänster inom telefoni och datakom.

Konkurrens är bra, inte bara i ett prisperspektiv utan gynnar också kvalité på produkter och tjänster samt service och support.

Gott samarbetsklimat

Önskar också att fler driftsättningsprojekt drivs i ett gott samarbetsklimat mellan kund och leverantör där vi som kunder ser som en viktig uppgift att vi ska hjälpa leverantören lyckas med driftsättningen. Att driftsättningen lyckas och att den installerade plattformen fungerar bra är ju vi som kund mest gagnade av och vägen dit stavas engagemang, samarbetsvilja, tillsättande av resurser samt god ordning och struktur. Ett väl genomfört driftsättningsprojekt är också en mycket god förutsättning för ett fortsatt bra samarbete mellan kund och leverantör under avtalstiden.

Avslutar med en önskan till alla med en glad och trevlig julhelg och ett gott nytt år!


Peter Cederwall
Medlem 2improve

Jukka Ristijärvi: Har vi ett fritt Internet?

Har vi ett fritt Internet?

Vi är alla beroende av att ha tillgång till applikationer på internet både privat och i arbetet och vi har vant oss vid att det i det närmaste är en självklarhet. Men är det givet att Internet är en fri tillgång? Nu regerar PTS mot att Telia inte behandlar all trafik lika när det tillgång till sociala medier.

Tillgång för innovation och utveckling

EU har konstaterat att tillgång till ett fritt Internet är en tillgång för innovation och utveckling av samhälle och affärer. Vi ser allt mer av affärerna flyttar över till nätet och molnet och det har öppnat upp för nya aktörer att ta sig in på nya marknader. Modeordet för dagen heter digitalisering där även traditionella verksamheter ser möjligheten till effektiviseringar och bättre möjligheter. Digitalisering och tjänster i molnet går hand i hand.

PTS skriver i sitt pressmeddelande att ”Trafikstyrningsåtgärder och diskriminering av trafik kan på sikt leda till att slutanvändares valfrihet begränsas och att innovation och utveckling av nya innehållstjänster hämmas. Det kan också leda till fragmentering av internet vilket på sikt skulle vara negativt för konsumenterna.”

Frågan berör oss alla

Detta beskriver väldigt tydligt riskerna som vi kan se framför oss och varför frågan i högsta grad berör oss alla. Frågorna är komplexa och teknikerna är sofistikerade och samtidigt är regelverken inte helt tydliga och klara.

PTS och BEREC har arbetat med frågorna under en längre tid och vissa frågor har lämnats till myndigheterna att hitta prejudikat kring vilket nu prövas.

Vi fortsätter följa och driva på

  • NTK välkomnar att frågorna prövas så att vi får en bättre reglering kring vad som är tillåtet så att våra medlemmar kan fortsätta att utveckla sina affärer och verksamheter.
  • NTK följer och driver dessa frågor i olika forum i syfte att som enda oberoende nätverk för professionella användare av telekommunikation. I vårt uppdrag från medlemmarna ligger att sprida kunskap samt att påverka marknaden och myndigheter för att med hjälp av effektiv telekommunikation effektivisera och digitalisera.

Jukka Ristijärvi
ordförande NTK

Jukka Ristijärvi: Hur påverkar de nya regelverken kring nätneutralitet företag och organisationer i Sverige?

Network switch and ethernet cables,Data Center Concept.

Nätneutralitet

Begreppet nätneutralitet bygger på principen att all internettrafik ska behandlas likvärdigt oavsett avsändare, mottagare, plattform eller innehåll. Nätneutralitet omfattar också transparensaspekter avseende bl.a. operatörernas trafikhantering och avtal gentemot slutkunder.

Att vi är allt mer beroende av tillgång till Internet är väl inget som ha undgått någon av oss. I alla organisationer oavsett privat eller offentlig lägger vi allt mer av våra applikationer i någon form av molntjänst och som vi når via Internet och ofta via mobila appar.

Allt mer ser vi det som självklarhet eller kanske till och med en fri nyttighet att har en bra uppkoppling när helst vi behöver och gärna att det ska vara billigt.

Tillgång till applikationer – ingen självklarhet

Men är det självklart att det är så eller kommer att vara så i framtiden? I grunden är det ju så att vi som konsumenter vill ha tillgång till ett nät och kunna accessa applikationer och innehållsleverantörer ska kunna leverera oberoende av vilken teknik eller kapacitet som finns tillgänglig.

Men vad händer om några dominerande aktörer kommer överens om att viss trafik t ex sociala medier har prioritet framför nyttotrafiken? Eller om musikstreaming är ”gratis” och äter upp all bandbredd så att annan trafik inte får plats? Eller att vissa innehållsleverantörer, som kanske betalar mer prioriteras framför de som jag behöver nå?

Nytt regelverk

Man kan spela upp ett antal riskscenarios men som vanligt är det viktigt att vi som konsumentgruppen företag och organisationer har insikt och är förberedda på vad detta kan ha för påverkan och vilka möjligheter som finns.

Regleringsmyndigheterna inom EU och i form av PTS i Sverige har arbetat med frågorna under lång tid och nu under 2016 har det kommit en ny reglering som tar sikte på dessa frågor i en allt mer komplex miljö.

NTK bjuder in

NTK kommer att bjuda in PTS för en presentation där de berättar om vad den nya reglering innebär och hur de ser på frågorna. Vi kommer då att ha möjlighet att diskutera ämnet djupare.

Tema höst och vinter

Vi kommer att ha detta som ett återkommande tema under hösten och vintern för att skapa mer insikt och erfarenhet samt att driva debatten framåt.


Jukka RistijärviJukka R 100
Ordförande NTK
VD Telemanagement

Kent Sävåsen: Ansvaret är delat

Vier Puzzleteile

Urholka inte det egna ansvaret

Inom Telekom branschen finns ett oroande fenomen när det gäller ansvarsfördelning vid köp av kommunikation som tjänst. Tidigare när vi ägde våra växlar och tillhörande stödsystem så uppfattade vi nog alla att vi hade ett eget ansvar modell ”stort” för både utrustning och förvaltningen. När vi köpte in funktioner såsom hänvisning, talsvar, röststyrda tjänster, kretskort, växlar kompletterade vi med supporttjänster och en stor portion egen kompetens.

I dag när vi köper och upphandlar kommunikationslösningen så har vi fått en förskjutning och otydlighet i förvaltningsfrågan.

  • Flera leverantörer hävdar, det är leverantörens ansvar och försvårar gärna insyn i leveransens utformning, konstruktion, redundans och övervakning
  • Flera konsulter hävdar, det är leverantörens ansvar och rekommenderar kunden att luta sig tillbaka och släppa ansvaret
  • Flera kunder lutar sig tillbaka, hela leveransen är ju leverantörens ansvar

Motsvarar inte förväntningar

Men fakta är att väldigt många kommunikationstjänster inte motsvarar kundens förväntningar. Det finns flera exempel när kunden fått mycket stora problem och kostnader för att reda ut bristande produkter och förvaltningsansvar.

Kanske är det lika enkelt som på övergångsstället. Det är bilistens ansvar att stanna för oss fotgängare men självbevarelsedriften medför att vi inte går ut framför en bil, om vi inte känner och är säkra på att bilisten stannar. Att i bästa fall ligga på sjukhuset med brutna ben och armar och ändå ropa ”att det var bilistens fel” bidrar inte till att det gör mindre ont.

Kompetens och självinsikt

Vi menar därför att det krävs både kompetens och självinsikt för att lyckas med en väl fungerande förvaltning och leverantörssamverkan.

  • Låt förvaltningen och leverantörssamverkan vara en bärande del i upphandlingsarbetet
  • Avfolka inte den interna kompetensen inom området
  • Arbeta kontinuerligt med en ansvarskarta och reglera tydligt områden där det uppstår delat ansvar
  • Genomför en noggrann leverans och acceptanskontroll vid nya produkter och tjänster
  • Ställ krav på en kontinuerlig övervakning av plattformen som även vi som kund får del av
  • Arbeta med SLA-frågor och tillse att vi får den support vi betalar för
  • Kvalitetsgranska löpande leveransen
  • Ställ krav på ett proaktivt utvecklingsarbete för att växa och utvecklas med leverantören

Och du, se dig noga för på övergångsstället, ansvaret är delat.

Vårt nästa nätverksmöte den 19 september handlar just om förvaltning. Håll utkik för inbjudan inom kort. Välkommen!


kent_web2Kent Sävåsen
Styrelseledamot NTK
Delägare 2improve

Kent Sävåsen: Hur förvaltar vi?

Service level

Viten en naturlig del i förvaltningsprocessen

Insikten slog mig när jag arbetade hos en större kund i Västsverige. Kunden hade problem med sin leverantör och jag kastades snabbt in i en infekterad förvaltningsprocess.

Utgångspunkten för oss kunder och leverantörerna är naturligtvis att viten aldrig ska behöva uppstå. Det är inte för att få ett högt vite som höga SLA nivåer avtalas utan vårt syfte är snabbaste möjliga respons från leverantören på att utföra felsökning och att åtgärda felet.

Vi bör även beakta att i ett läge då leverantören har många kunder som är drabbade av fel förväntas leverantören i första hand åtgärda de kunder som har högst SLA.

Påverkar inte relationen

Det är ofta så att vi kunder bortser från att kräva vite kanske av rädsla att inte försämra relationen med leverantören. Spontant tycker jag att vi också måste väga in om det är rätt av leverantören att ta betalt för något som inte har levererat enligt avtal.

Ett vite som är avtalat och som båda parter är överens om ska ersättas av leverantören utan att det på något sätt påverkar relationen. Våra leverantörer förväntas alltid uppträda professionellt.

Tänk gärna på

  • Högt SLA kostar givetvis mera men som vanligt får vi det vi betalar för
  • Var tydlig med vad som ingår i de olika serviceobjekten. Om en funktion inte är särredovisad i ett serviceobjekt så förväntas funktionen ingå i grundleveransen varför vitesgrunden bör beräknas till kostnaden för grundsystemet.
  • Var tydlig med hur många som påverkas av felet. Att endast felanmäla t ex en (1) anknytning om samtliga är drabbade ger lätt fel grund för vitesberäkningen.

Oavsett vad som anges i avtalet så är det upp till oss kunder att ta initiativet till vite. Det finns avtal där leverantören på egen hand ska redovisa viten t ex kvartalsmässigt men det är sällan detta fungerar i praktiken.

Beskriv tydligt i avtalet

Det är bra om formen för hur viten ska beräknas och påkallas är tydligt angivet i avtalet. Säg t.ex. att kunden och leverantören möts i kvartalsvisa service eller uppföljningsmöten. På ett sådant möte förväntas leverantören presentera statistik på antal fel, sammanlagd feltid mm.

Till detta bör vi föra en egen logg (gärna i Excel) över vitesgrundande fel. Tänk även på att vara tydlig över klassificeringen av kritiska och icke kritiska fel och här har vi som kund ofta tolkningsföreträde. Med utgångspunkt av statistiken räknas vitet ut och betalas av leverantören.

En möjlig väg att klara upp och tydliggöra viteshanteringen mellan parterna är att göra några exempel på några olika felsituationer och ta med dem i avtalet eller i en bilaga till avtalet.

Hur gick det då? Jodå, leverantören valde att uppträda professionellt och nu, ett år senare, kan jag glädjande nog konstatera att förvaltningsprocessen fungerar och båda parter vårdar och utvecklar relationen.

I höst kommer vi ha ett nytt nätverksmöte där vi kommer prata om just förvaltning. Håll utkik för inbjudan efter sommaren.


Kent Sävåsenkent_web2
Styrelsemedlem NTK
Delägare 2improve

 

Kent Sävåsen: Det hänger ihop

Vitt moln 140720 600x

Molntjänst – det hänger ihop

Jag diskuterade upphandling av en Contact Center lösning med en kund som använder en molntjänst för sin telefoni. Gång på gång använde jag frasen ”det hänger ihop”, till slut frågade kunden lite lätt irriterat ”vadå ? vad är det som hänger ihop”, aj då …

Tog pennan och Witheboard tavlan i besiktning och började förklara, en molntjänst kan realiseras på lite olika sätt

  • Leverantören sätter upp ett helt separat (eget) system för kunden och hanterar drift systemet i sina egna lokaler eller i kundens lokaler
  • Leverantören har flera kunder i samma molntjänst d.v.s samma tjänst levereras till flera kunder

Tekniska och funktionella krav

Oavsett hur systemet realiseras så är det flera tekniska och funktionella krav som molntjänsten behöver hantera och där olika funktioner skapar beroenden till varandra, t ex

  • Den molnbaserade växeln är ansluten ”ofta via SIP” till andra funktioner såsom Hänvisningen, Röstbrevlådan, Talsvaret, Debitering, Statistik mm
  • Telefonist applikationens köer är anslutna till varandra och till växelplattformen
  • Mobila växelanknytningar kräver MDA förbindelser för att ansluta växeln till det mobila nätet vilka integreras i molntjänsten
  • Det mobila nätet ska integreras i molntjänsten och t ex upptaget indikering ska visas för både telefonist och mobila app användare
  • Kundens kalenderkoppling och AD ansluts till molntjänsten och frågan kompliceras om vi som kund har flera bolag i verksamheten
  • Leverantörens ska ta betalt för sina tjänster och den trafik/surf vi använder vilket är komplexa lösningar som på olika sätt integreras i molntjänsten

“Bara att upphandla”

Kunden som hade behov av en Contact Center lösning levde i tron att det ”bara” var att upphandla och driftsätta den för kunden bästa lösningen. Contact Center funktioner är ofta avancerade och kräver anslutning till både interna kommunikationslösningar som interna verksamhetssystem.

När vi går på restaurang kan vi i en meny välja fritt bland förrätter, varmrätter och efterrätter, genom att även välja ett gott vin till maten så kan vi skapa vår egna gastronomiska upplevelse.

Utbud och möjligheter

I en molntjänst baseras utbud och möjligheter på vad den aktuella leverantören komponerat ihop och vi får naturliga begränsningar.

Efter en halvtimma vid tavlan nickade kunden: ”det hänger ihop”

I detta fall fanns bara alternativet att utöka molntjänsten med funktioner för Contact Center och kunden fick tyvärr göra avkall på många funktioner i ”önskelistan”.


Kent Sävåsenkent_web2
Styrelseledamot NTK
Delägare 2Improve

Kent Sävåsen & Peter Cederwall: Är hänvisningsdatorn död?

Hänvisa hänvisad 600x296

Är hänvisningsdatorn död?

Det diskuteras av och till hänvisningsdatorns nära hädanfärd. Redan i slutet av 70 talet lanserades hänvisningen t ex Sesam, Vakans, Present, Nice mm och samlingsnamnet blev hänvisningsdatorn. Syftet var ”att ge service åt den som ringer och kontaktar oss”, visst känns budskapet igen även 2016?

Idag är hänvisningen en väl etablerade och en viktig funktion i många såväl offentliga som privata organisationer. Det finns kopplingar till mail, kraftfulla sökmöjligheter, automatisk telefonist, talsvar, hänvisning i kalendern och appar i mobilen. Genom möjligheten i UC så kan systemen se tillgängligheten vilket öppnar nya dimensioner. Syftet med hänvisningsdatorn är att hjälpa och imponera på den som kontaktar oss.

Den Svenska hänvisningsbranschen är dock i en stor förändring då vi som kund får mera för pengarna samtidigt som leverantörerna får hantera en ökad komplexitet. En ekvation som inte är helt enkel att se lösningen på.

Hur vill vi att våra kunder ska uppfatta oss?

En annan utmaning är förstås utvecklingen mot en allt mer mobil telefoni. Sedan flera år tillbaka så nås de flesta på mobiltelefon och gränsen suddas ut för när du är nåbar eller inte. Det finns också en skillnad mellan närvaro, som används i allt högre grad och hänvisning. Den bästa funktionen uppnås med en kombination av både närvaro och frånvaro. Både för den mobila användaren som inte kommer att kunna eller vilja svara på alla inkommande samtal och för användaren av närvaro som ibland inte är tillgänglig.

Slutsatsen är att hänvisningsdatorn inte på något sätt är död, det lönar sig fortfarande att vårda sina kunder och att det internt finns genomtänka lösningar och riktlinjer över hur samtalen hanteras när en medarbetare inte kan nås.

En viktig del i kundupplevelsen är ”hur vill vi att våra kunder ska uppfatta oss” är en viktig frågeställning som fortsatt behöver beaktas snarare än att snabbt dödförklara hänvisningsdatorn. Att tänka i banor som att ”en leverantör med världsmarknad har större möjlighet att klara ekvationen där priserna går ner samtidigt som komplexiteten ökar” är viktiga och strategiska frågor.

Några tips från oss:

  • Om hänvisandet inom organisationen går ner så bör vi tänka igenom hur vår personal väljer att vårda och värdera våra kunder
  • Användandet av Skype for Business och UC kan kombineras med funktioner från inhemska hänvisningsleverantörer som ger fördelar men kravställ upphandlingen på rätt sätt
  • Börja inte ett förändringsarbete med att dödförklara hänvisningen, börja istället med den enkla frågan, ”hur kan en affärsmässig vinkling på kommunikationen förstärka banden med våra kunder”

Nåbarhetssystem?

Kanske är det dags att hänvisningssystemen som begrepp skrotas då vi går mot nåbarhetssystem som optimerar kommunikationen mellan företagen och deras kunder. Nårbarhetssystem kan vara ett bättre namn på de system som idag försöker överbrygga mellan hänvisning och närvaro. Men glöm absolut inte värdet av att ”imponera” på era kunder oavsett om vi är privata bolag eller offentliga myndigheter!


Kent Sävåsen & Peter CederwallPeter CederwallKent Sävåsen

Medlemmar i NTK
2Improve AB

 

5G – nu börjar det hända

425497_10150968703283700_147795865_n[1]

Tummen upp för 5G

Idag annonseras att Telia i samarbete med Ericsson drar igång 5G nät i Sverige 2018. Det kan tänkas att man hinner före Korea som har annonserat att man kommer att vara klara till OS 2018.

5:e-generationens nät kommer att ge de tekniska förutsättningarna för att få kvalitet (SLA) i näten för att t.ex. kunna köra förarlösa bilar och vård på distans. Men de nya näten kommer även att behövas för att klara av den väntade expansionen av Internet of Things (IoT) där det finns en nationell satsning med målet att Sverige ska bli ledande.

Sverige har varit först ut med alla generationer från 2 G och framåt. Men vi har inte alltid varit de som snabbast har utnyttjat möjligheterna.

Den här gången är vi nog mogna att ta steget till riktig mobilitet vilket innebär att vi kan börja effektivisera och digitalisera arbetsprocesserna. Steget som nu kommer att kunna tas är Lean på riktigt.

Men hur många nät ska vi ha och vad ska vi med dem till?

Utvecklingen som vi kan förvänta oss är att vi kommer att ha flera nät som kommer att vara optimerade för sitt ändamål. Då är det 3G som kommer att få stryka på foten eftersom det är en kompromiss av tal och data på låg hastighet.

IP-telefoni i det mobila nätet (mVoIP) är på god väg och kommer att förstärka trenden av vikande volym tal och ökande volym data i de mobila näten. En konsekvens av detta är att omställningen för operatörerna att hitta nya affärsmodeller drivs på.

På kort sikt innebär detta en fortsatt priserosion på marknaden och krig om marknadsandelar. På längre sikt, redan innan 5G är på marknaden, innebär det att både leverantörerna som kunderna behöver börja tänka i nya banor. Framför allt hur mobilitet kan stödja omställningen och effektivisering av processer.

Vad gör NTK?

NTK kommer att följa utvecklingen noga och lyfta frågeställningarna, kunskap och erfarenheter vid ett flertal seminarier. Vi påverkar också myndigheter och aktörer på marknaden så att regleringar fungerar på rätt sätt.

Partner forskningsprojekt på KTH

Förutom ovanstående är vi partner till ett forskningsprojekt inom wireless@kth som har till syfte att bevaka företag och organisationers intressen.

En av utmaningarna som har identifierats är hur nätneutralitet, affärsmodeller etc påverkas.

Frukostmöte 4 februari

Välkommen på frukostmöte den 4 februari då vi kommer ta upp just trender att hålla koll på under 2016.

 

Telefon & E-post

08-660 09 90
alf[a]telekomanvandare.se

Följ oss på LinkedIn