NYHETER & BLOGG

Påminnelse: Nätverksmöte och seminarium 9 september

Välkommen till nätverksmöte

Mobilitet och tillgång till våra applikationer via smarta devices ställer stora krav på hur vi designar och bygger upp vår infrastruktur.

Huvuddelen av vår mobila kommunikation sker inomhus och vi som kunder tyvärr ibland förlitar oss på operatören.

Vi som kunder behöver ta ett större ansvar för hur vi designar, sourcar och säkerställer att hela vår infrastruktur inomhus hänger ihop i en robust arkitektur.

Vi får frågan belyst av Lars Zetterström från Stanley Security och Hans Rosander från ReWiCom. Det kommer också att finnas gott om utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussioner.

Mer information om Stanley Security och ReWiCom hittar du på deras respektive hemsida.

Datum: Onsdagen den 9 september
Tid: 15:00-17:00
Plats: Pensionsmyndigheten, Hornsgatan 168, Stockholm (T-bana Hornstull)

Nätverksmötet och seminariet är till för de på ditt företag som arbetar med telekom så ta gärna med dig några kollegor. För dig som inte kan närvara på plats försöker vi lösa det med telefonkonferens på detta möte.

Välkommen med din anmälan genom ett mail till kansliet via denna länk

Jukka Ristijärvi: Vi blir allt mer mobila och köper IT och kommunikation som tjänst. Vilket ansvar har vi kunder?

Alla verksamheter, offentliga eller privata, behöver bli mer effektiva och fler behöver göra mer. Ett av de viktigaste medlen för att det ska lyckas är en förflyttning till att köpa IT och kommunikation som tjänst. Många kunder har också en tro att då fixar leverantören resten och vi behöver inte tänka mer på det.

För och nackdelar

Men finns det fördelar så finns det nackdelar. Att köpa tjänst innebär ju per definition av leverantören av tjänsten får ta ett större ansvar för att kundens verksamhet fungerar. I ett sådant ansvar ligger naturligtvis att ha lösningar med hög tillgänglighet, redundans och alternativ inom tjänsten, säkerhetskopior etc. det handlar om att planera för avbrott, hantera incidenter och återställa funktionen. Allt detta styrs av vilka SLA-villkor vi kommer överens om.

Men det finns en annan del som är viktigt och det är hur vi kan säkerställa att verksamheten kan fortgå under incidenten eller avbrottet som beroende av vilken verksamhet vi pratar om snabbt kan bli katastrofal. Tietos stora haveri för några år sen var ett viktigt exempel på att det inte spelar någon roll vilket SLA vi har om leverantören inte lyckas att få igång sin tjänst om verksamheten står stilla.

Nu är det ju så att ingen leverantör vill leverera dåliga tjänster men incidenter inträffar, det är bara en tidsfråga när inte om. Katastrofplanering eller Business Continuity plan (BCP) är något helt klart kundens ansvar men tyvärr ser vi alltför ofta att det inte finns genomtänkta planer för detta.

Tänk till – du får det du köper

Som en följd av en sådan plan behöver man tänka över vilken arkitektur som man ska sätta upp och då är det inte bara den tekniska utan kanske framför allt hur den affärsmässiga arkitekturen dvs. hur sourcas tjänsten.

Arkitekturen måste ta hänsyn till hela lösningen och framför allt hur vi ordnar kommunikationen. Ett typiskt exempel är att vi gärna förlitar oss på mobiloperatören när det kommer till att lösa inomhustäckning. Medan wi-fi ofta är en hobbylösning från IT-avdelningen samt att LAN-et levereras från annat håll.

Min uppmaning är alltså att tänk efter vilket ansvar har du som kund och vad är leverantörens, hur viktigt är funktionen för verksamheten och hur designar jag för att undvika avbrott i verksamheten.

Min tes är därför att du som kund inte kan abdikera från ditt ansvar oavsett om du köper tjänst eller inte och att du får det du köper.Jukka R 100

Jukka Ristijärvi
Ordförande NTK

Nu är höstsäsongen igång

131011 Stockholm Lotten (2)

Nu är den sköna sommaren över och vi kan se en spännande telekom-höst framför oss. Vi har alltid pratat om att utvecklingen går allt snabbare och det ser inte ut att bli någon förändring på det i år heller.

Mobilitet, infrastruktur och tillgänglighet är fortsatt fokusfrågor. Behovet av effektiviseringar i företag och organisationer är starkt beroende av nya och kostnadseffektiva lösningar. Marknaden och dess aktörer jobbar på men möter inte alltid de faktiska behoven.

Vi kan också se spelplanen på marknaden förändras där nya spännande aktörer och lösningar kan utmana de etablerade aktörerna.

NTK kommer även fortsättningsvis att bevaka utvecklingen och driva på marknaden och myndigheter för att vi som professionella kunder och företag ska få tillgång till effektiva lösningar.

Under hösten kommer NTK att fortsätta med de populära medlemsmötena vars syfte är att sprida kunskap, lyfta aktuella ämnen och ge möjlighet att knyta värdefulla kontakter mellan medlemmarna.

Jag hälsar NTK medlemmar och styrelse välkommen tillbaka efter en välbehövlig ledighet och ser fram emot en spännande höst!Jukka R 100

Jukka Ristijärvi
Ordförande NTK

Hur ser risken och intresset ut vid digitalisering och centralisering av viktiga tjänster?

 

Stopp Apotek

Avregleringen av apoteksmarknaden är i en mognadsprocess och för kunderna är den nya konkurrensen av godo genom bland annat större utbud av butiker, öppettider samt produkter och i viss mån nya tjänster. Avregleringen kunde bl a genomföras då det redan fanns etablerat ett centralt recepthanteringssystem som från tidigt 2000-tal ersatt de gula receptblanketterna.

Systemet är kanalneutralt och transparent för att inte påverka och/eller eventuellt snedvrida konkurrens. Förr i världen när vi bara hade ett apotek fick patienten receptet i handen från läkaren och gick iväg till apoteket som i sin tur skulle försöka tyda vilka piller som skulle lämna ut. Det gav ingen större patient eller medicinskt trygghet. Nu är det både medicinskt säkerställt och konkurrensneutralt.

En sådan här lösning är perfekt ur allas perspektiv tills man inser att systemet blir en sorts ”single point of faileur” och det var precis vad som hände i början på maj i år då det brakade ihop. Med konsekvensen att under några timmar kunde ingen medborgare, oavsett hos vilken apoteksaktör man var kund, få ut sina mediciner. Det vi sett som den digitala revolutionen som skapar tillgänglighet blev plötsligt en absolut flaskhals, eller rättare sagt propp i flaskhalsen.

Det kan krascha – finns det en kontinuitetsplan?

Vi hyllar den digitala revolutionen men vi måste vara medvetna om de sårbarhetssituationer som kan uppstå och ha någon form av handlingsberedskap för det. Mediciner är livsviktigt för patienter, i vissa fall absolut tidskritiskt vad gäller intaget så ett längre stopp kan vara direkt livshotande för vissa. Den här gången varade stoppet bara ett par timmar men nästa gång kanske det varar längre.

Låt oss fortsätta bygga digitala system för våra medborgare för det behöver vi och det vill vi gärna i kombination med nya marknader eller förenkling av monopoliserade marknader och funktioner. Vi måste dock vara medvetna om att ”Big data system” kan krascha och om vi då inte har en mentalberedskap och praktisk kontinuitetsplan förbered och klar så kan vi hamna i svåra situationer.

Stopp Bank
Underskattat kapacitetsbehov ger samma effekt som en krasch

Både Skatteverket och Central studiestödsnämnden har vid sin digitala revolutioner haft teknikutmaningar men också underskattat efterfrågebehovet och suget efter att nyttja de nya tjänsterna.

I tillväxtmarknader pratar man om en tillväxtkurva som ser ut som en hockeyklubba men tillväxten på digitala tjänster hos dessa två aktörer liknade nog mer starten av en rymdraket nämligen spikrakt upp. Denna explosionsartade tillväxt i kombination med deadlines för inlämning av deklarationer och ansökningar om studiestöd fick system att gå på knäna och bitvis klappa ihop varpå man fick förlänga deadlines och delvis stötta med manuell hantering.

Självklart glädjande att efterfrågan är stor men att underskatta kapacitetsbehov ger samma effekt som apotekssystemets driftstörning ovan då det blir ett single point of faileur.

Har vi kontanter om kortet inte fungerar?

Ett annat område som också genomgått den digitala revolutionen är vårt bankväsende och det är inte alltför sällan vi läser om totalt stopp hos någon av våra storbanker. Det går inte att genomföra betalningar på nätet eller i affärer, göra girobetalningar eller ta ut pengar som i vissa fall kan vara tids och innehållskritiskt för stunden. Även här upplever vi att bankerna, köpmännen och i viss mån kunderna saknar en kontinuitetsplan för just det här händer inte alltför sällan.

Så än en gång, vi kan inte leva utan den digitala revolutionen men aktörerna måste klä den med funktionskrav samt tillitskrav och toppa med en kontinuitetsplan. Och icke att förglömma, även vi konsumenter och medborgare måste ha en egen kontinuitetsplan om vårt ordinarie personliga digitala mönster krånglar eller står stilla.

Nästa medlemsmöte den 9:e september inom NTK berör delvis ovanstående frågor. Ämnet för medlemsmötet kommer att vara ”Kundkrav och kontinuitet”.

Roland P2Jerry Nilsson 144x94

 

 

Roland Pihlström och Jerry Nilsson 
Styrelsemedlemmar i NTK

Inbjudan: Nätverksmöte 9 september

Välkommen till nätverksmöte

Mobilitet och tillgång till våra applikationer via smarta devices ställer stora krav på hur vi designar och bygger upp vår infrastruktur.

Huvuddelen av vår mobila kommunikation sker inomhus och vi som kunder tyvärr ibland förlitar oss på operatören.

Vi som kunder behöver ta ett större ansvar för hur vi designar, sourcar och säkerställer att hela vår infrastruktur inomhus hänger ihop i en robust arkitektur.

Vi får frågan belyst av Lars Zetterström från Stanley Security och Hans Rosander från ReWiCom. Det kommer också att finnas gott om utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussioner.

Mer information om Stanley Security och ReWiCom hittar du på deras respektive hemsida.

Datum: Onsdagen den 9 september
Tid: 15:00-17:00
Plats: Pensionsmyndigheten, Hornsgatan 168, Stockholm (T-bana Hornstull)

Nätverksmötet och seminariet är till för de på ditt företag som arbetar med telekom så ta gärna med dig några kollegor. För dig som inte kan närvara på plats försöker vi lösa det med telefonkonferens på detta möte.

Välkommen med din anmälan genom ett mail till kansliet via denna länk

Roland Pihlström: Krisberedskap och kontinuitet – vem äger ansvaret?

En större störning i driftsmiljön hos operatörerna får snabbt förödande konsekvenser för flera av de mobila företagstjänsterna. Resultatet blir ofta flera längre perioder där tjänsten inte fungerar alls eller med starkt begränsad funktion.

Samtliga operatörer har under det senaste året ha haft allvarliga haverier och varje gång har kritiken mot den aktuella operatören varit hård, inte minst då samhällsviktiga funktioner ofta drabbats. Men hela skulden till konsekvenserna för avbrotten vilar inte på leverantören. Det handlar om vad man har köpt och vilken förväntan man har på leveransen vid normaldrift samt vid störningstillfällen.

Till det skall läggas hur bolagets kontinuitetsplan är uppbyggd vad gäller den fysiska kommunikationen samt kapacitet i kommunikation gentemot sina kunder.
Det vill säga, hur kommunicerar vi med våra kunder när vi har avbrott samtidigt som informationsbehovet ökar lavinartat?

Svag krisberedskap

Varje gång olyckan är framme blir det tydligt att beställarkompetensen var svag och krisberedskapen ännu svagare- Väldigt få kunder har själva ställt sig frågan vad som händer när leverantörens teknik krånglar eller annat i omvärlden är satt ur balans som påverkar vår egen förmåga att sköta de dagliga uppgifterna.
Visst brister leverantörerna, men i stort är det här en fråga om beställarkompetens och att göra hemläxan genom en traditionell sårbarhetsanalys. Det är svårt att skjuta ifrån sig ansvaret för kontinuitetsplan och krisberedskap på någon annan.

Många av de senaste årets avbrott och störningar har blottat den dåliga krisberedskapen hos företag och offentliga aktörer. Detta trots att det finns en lagar som stipulerar hur offentligheten måste vara förberedd med en kontinuitetsplan som tar höjd för det mesta (allt).

Ett företag eller en offentlig aktör som vill säkerställa sin kommunikation med omvärlden måste ha en kontinuitetsplan – identifiera de svaga punkterna i systemet (både tekniskt och flödesmässigt) och planera vilka åtgärder som ska vidtas om något händer:
• Hur styr man om telefontrafiken?
• Finns det tillgång till och backup på hänvisningsdata och annan källdata om olyckan är framme?
• Hur styr man om trafiken oavsett om felet uppstår lokalt på platsen eller centralt i molnet eller någonstans mittemellan?

Så ”heads up” ni alla i ledningsgruppen, gör en gedigen sårbarhetsanalys som sedan övergår i en väl genomtänkt kontinuitetsplan för det är betydligt bättre att förekomma än att förekommas!

Roland PihlströmRoland P2
Vice ordförande i NTK och VD för Kalix Tele24

Anne Serving: Rapport från Almedalen

Publik Almedalen 2014

I år hade man valt att korta ner den tidigare IT-dagen till en eftermiddag. Man framför inte orsaken men sannolikt har man haft svårt att fylla en hel dag.

Människor, förändringsvilja och IT

Kl 13.05 startade Hypergene sitt seminarium: Människor, förändringsvilja och IT: hur 21 myndigheter enas om ett gemensamt beslutsstöd.

Hypergene är ett innovativt konsultföretag i Malmö, vars konsultchef Magnus Staxäng, inledde och berättade att man tillsammans med Sveriges 21 länsstyrelser skapat ett gemensamt beslutstöd för denna myndighets alla verksamheter. Syftet med detta beslutstöd var att kunna förenkla och förbättra uppföljningsarbetet för chefer och medarbetare samt erbjuda kontroll över finansiering av olika uppdrag. Man ville även kunna erbjuda benchmarking mellan de olika länsstyrelserna.

LISA – Beslutsstöd Länsstyrelserna

Staffan Larsson, länsråd hos Länsstyrelsen i Södermanland och projektledare Johan Lod vid länsstyrelsens IT-enhet deltog och berättade att man påbörjade införandeprojektet hösten 2014, och det pågår ännu. Länsstyrelsen är en komplex myndighet, som styrs av 7 departement och 15 olika nationella myndigheter. Beslutstödets verktyg heter LISA (Ledningsinformation i samverkan).

Verktyget är även tänkt att vara ett underlag för verksamhetsutveckling, och har sådana funktioner att det skulle kunna användas för hela den offentliga sektorn. Verktyget visar medarbetares och chefers ansvar och kan rationalisera myndighetens arbete med 1 – 2% per år.

Man skickade ut en enkät till de olika verksamheterna och efterfrågade antal ärenden per år och verksamhet. De 21 olika länsstyrelserna visste inte hur den egna verksamheten förhöll sig till de andra länsstyrelserna. Man tittade därför på gemensamma nyckeltal och gjorde en förstudie för beslutstödet. Vidare gjorde man en behovskartläggning, upphandlade och ett införandeprojekt samt plan för förvaltning. Man tog fram en prototyp i Excel.

Länsstyrelsens alla ansvarsområden inkluderar natur- och miljöfrågor, som är det mest komplexa och en stor utmaning. Den högsta ledningen för myndigheten har ställt sig bakom detta projekt, som förväntas effektivisera hela myndigheten avsevärt.

Effektivare offentlig sektor

Öppen data

Nästa programpunkt presenterades av Qlik: Att göra öppen data tillgänglig är en sak, att göra den användbar är något helt annant.

PSI-lagen (Public Sector Information), som stipulerar öppenhet mot medborgare, är nu 5 år gammal och följs i regel endast på rådatanivå. På detta seminarium presenterad Zandra Norman, på Migrationsverkets Bosättningsteam, Vidarebosättningsenheten hur hennes enhet har tänkt ge bättre medarbetare- och medborgarservice och samtidigt bli effektivare.

Vi fick ta del av en prototyp, där hon visade hur man på en karta kan visualisera var kvotflyktningar hamnar. Man ska kunna klicka på ett land, där kvotflyktingar kommer ifrån och sedan ta del av hur fördelningen per kommun för detta land ser ut. Likaså ska man kunna klicka på en kommun och få ta del av vilka olika länder de kvotflyktingarna, som placerats i den kommunen, kommer ifrån.

Sam BäcknäsQlik visade hur SKL utvärderar möjligheten att visualisera och hur öppen data ska presenteras. Man kan göra uppföljningar över studieresultaten och kostnad/elev samt meritvärde. Man tog ett exempel Sorsele, som 2012 var 2:a i prestation och nu ligger på 4:e plats bakifrån. En katastrofal försämring, vars orsak är viktig att ta reda på! Man hade sina idéer om att det dåliga resultatet berodde på lärarnas brist på behörighet. De framgick dock inte om man hade fler behöriga lärare 2012. Man skulle dock ta reda på hur integrationen påverkar skolresultatet genom en koppling till Migrationsverket.

Jag tyckte detta verktyg var oerhört intressant, eftersom det blir enklare att vidta nödvändiga åtgärder med denna typ av uppföljning.

Vad kan en ledande position inom sakernas internet betyda för svens arbetsmarknad och export?

Nästa programpunkt presenterades av Accenture: Vad kan en ledande position inom sakernas internet betyda för svens arbetsmarknad och export?

En nyligen genomförd studie visar att Sverige är ett av de länder som har de bästa förutsättningarna att utveckla sakernas internet ”Internet of things”, dvs uppkopplade maskiner och sensorer som kommunicerar med varandra och som används för att effektivisera olika processer. Man tog upp att det är viktigt att ingenjörskonsten kan kombineras med kreativiteten. Här behövs ett kulturskifte. Många företag håller på med ”Internet of things”, men vi använder inte 80% av det som finns. Detta är en ledningsfråga och man har inte integrerat detta i affärsplanerna. 20% av omsättningen lär genereras av tjänster.

Företagen bör inse att de borde bygga tjänster, eftersom utvecklingen tyder på att vi lämnar produktsektorn, men 1 av 4 företag har ingen strategi för ”Internet of things”. Orsaken kan vara att man är rädd för att ändra affärsmodeller och organisation. Gamla företag skiljer sig stort från de nya, där de senare inte skiljer mellan teknik och tjänster.

Innovation måste vara en horisontell utveckling. Företag som idag är framgångsrika kommer att bli omkörda om de inte inser att man måste tänka om. Ett företag som tänkt är Bosch med sin ”Internet of things strategy”.

Bosch erbjuder tjänster istället för produkter. Automatisering skapar och tar inte bort arbetstillfällen. Kompetensen behövs inom näringsliv och utbildningsverksamheten måste hänga med utvecklingen. Framtidens sjuksköterska kommer att vara programmerare utan att veta om det. Kreativiteten är viktig inom området. Sverige skulle kunna leda denna utveckling, vilket skulle betyda mycket för svensk arbetsmarknad och export. Hälso- och sjukvården är exempel på område, där de största vinsterna kan göras med ”Internet of things”.

Hur ska Sverige möta digitaliseringens framtidsutmaningar?

Sista programpunkten för dagen var: Hur ska Sverige möta digitaliseringens framtidsutmaningar?

Jan Gulliksen, ordförande i Digitaliseringskommissionen inledde med att säga att Sverige ska vara bäst i världen på digitalisering och han presenterade en ”tankebok” en Antologi, som delades ut till alla deltagare. I den tas det upp hur det kom sig att Sverige blev ett framgångsrikt IT-land och hur digitaliseringen kommer att påverka möjligheten att vara ett rikt kunskaps- och välfärdsland framöver. I denna bok resonerar forskare och skribenter om detta.

Digitaliseringen innebär en fantastisk transformering av hela samhället. Swedbanks chefsekonom Anna Felländer var där och pratade om hur det kommer att påverka ekonomi och tillväxt. Man pratade även om vårdens framtid (det finns ett nationellt projekt, Framtidens hälso- och sjukvård, som tar upp detta fenomen, men som inte nämndes här). Digitaliseringen har självfallet utmaningar vad beträffar integriteten och demokratin.

Detta var i korthet ett sammandrag av de programpunkter som hölls under IT-dagen2015, som vidare kan diskuteras på sociala medier under #itdagen15

Anne ServingBild Anne 130617 2
Sammankallande i valberedningen för NTK
Kontakta Anne: E-post (via denna länk) eller telefon 070-7374401

Trevlig sommar!

Kossor 150612 (1)

Nu tar vi sommarledigt och är tillbaka i höst igen!

Save the date: nästa nätverksmöte 9 september

Jonas Forzelius 141209

Näste nätverksmöte blir den 9 september mellan 1500-1700. Temat och rubrik för mötet är “Kundkrav och kontinuitet”.

Mobilitet och tillgång till våra applikationer via smarta devices ställer stora krav på hur vi designar och bygger upp vår infrastuktur. Huvuddelen av vår mobila kommunikation sker inomhus och vi som kunder tyvärr ibland förlitar oss på operatören.

Vi som kunder behöver ta ett större ansvar för hur vi designar, sourcar och säkerställer att hela vår infrastruktur inomhus hänger ihop i en robust arkitektur.

Inbjudan kommer under augusti. Välkommen!

NTK på plats i Almedalen

IT dagen Almedalen 2015

Under vecka 29 drar årets Almedalsvecka i Visby igång. Under IT dagen den 29 juli kommer även i år NTKs Anne Serving vara på plats. Hon återkommer under sommaren med en rapport.

Om du vill veta mer om IT dagen som arrangeras av Computer Sweden och IT-, och Telekomföretagen hittar du det på IT dagens hemsida.

Telefon & E-post

08-660 09 90
alf[a]telekomanvandare.se

Följ oss på LinkedIn